Söndag

Någonstans måste man börja, och då får det bli med torsdagen. Anna "Bergis" Bergdahl anlände natten till torsdagen kl 03.30. Då hände inte så mycket mer förutom att en ansenlig mängd skvaller utbyttes.
Dagen därpå sov vi till länge och pös under kvällen iväg till JD Wetherspoon för att dricka öl med Thor och Martin, killarna från vår tidigare Brixtonbekantskap. Utan vidare kommentarer kan vi konstatera att koppleriverksamheten återigen ligger nere efter det misslyckande som blev.
När puben stängde som anligt kl 23. gick vi vidare till bögklubben några hundra meter bort och blir "uppraggade" av en transvestit och en bög som bjöd hem oss på middag på lördagskvällen. Vi kunde inte tacka nej, så dit skulle vi alltså gå. Intressant, men väldigt trevliga människor.

Fredagen fortsatte med att sova länge och förberedelser samt jobb för Madeleines del, samtidigt som Anna och Emma smög iväg till killen på hörnet för att köpa mer alkohol att förfesta inför kvällens prövning på. Trancefesten var ett faktum.
Vi möttes upp strax norr om Waterloo Brigde och knallade vidare till Trafalgar Square där vi intog den första av de starkaste (och minst godsmakande) ciderna innan polisen kom och kastade ut oss därifrån. Alltså inte försöka att dricka igen på allmän plats. Festen började väl, men kom så småningom av sig för två av de deltagande. Medan Emma var i extas gick Anna och Madeleine iväg och.. Ja, det onämnbara inträffade.

Lördagen... Ja, mycket skulle kunna skrivas. Man skulle kunna börja med hur vi sågs på Queens Pub i slutet av Edgware road, hur vi drack öl (och hur många vi blev bjudna på, för vår valuta fungerade nämligen inte med ett gäng äldre herrar i närheten) och hur Peter visade oss sin lägenhet, hur vi satte oss ner och drack mousserande vin (om jag minns rätt) och han la fram ett par paket cigaretter och bad oss röka om vi så önskade, hur fantastiskt förrätten (räkor i någon otrolig dressing samt sallad) smakade, eller huvudrätten (bestående av potatis och gryta) eller efterrätten (jordgubbar och grädde), för att efterföljas av kaffe på maten med choklad. Samtalsämnena varierande (alltifrån kronprinsparet till tunnelbanor), sällskapet var fantastiskt... Vi började traska hemåt vid kl. 04 då Thor bjöd in på en sängfösare, mer sprit går det inte att tack nej till heller. Sov över till söndagen, då det var lite väl sent (och ganska korkat) att tänka på hemgång vid 06-tiden. Efter detta kan Madeleine alltså meddela att hon numera delat säng med en norsk adelsman, eftersom någon i fästet Lilla Falkenberg lyckats somna på soffan. Som jag skrev ovan, man skulle kunna börja där, och fortsätta beskrivningen av hur fantastisk kvällen var och inte bara belysa fakta, och hur vi bestämde att detta var människor vi inte ville släppa kontakten med, hur Michael lovade mig att visa mig varenda antikmarknad jag kunde komma på, att han bjöd in oss på Halloweenfest om ett par veckor, att vi när vi hörde detta bestämde oss för att bjuda dem på ost och vin i Hyde Park, hur... men det hoppar vi över. Vi kan kort konstatera att vår kväll utmed Edgware road för Emma blir som Waterloo för Napoleon.